Hoppa till innehållet
Säkerhet

Tillåtelsebeslut och kapacitetsklasser: så vet du om skyddsanordningen får användas

Klarsignals redaktion · 16 september 2026 · 5 min läsning

Tillåtelsebeslut och kapacitetsklasser: så vet du om skyddsanordningen får användas

Ett tillåtelsebeslut är Trafikverkets godkännande av en specifik skyddsprodukt, till exempel en betongbarriär eller ett TMA, för användning vid vägarbete på det statliga vägnätet. Trafikverket publicerar alla beslut på en sida som uppdaterades senast den 1 september 2026 och omfattar över hundra produkter. Finns produkten inte där får den inte användas. Så här läser du listan och siffrorna i den.

Vad ett tillåtelsebeslut är

Trafikverket skriver att de ger tillstånd till användning av nya skyddsanordningar. Grunden är att produkten provats enligt den europeiska standarden EN 1317-2 (standarden för hur vägräcken och barriärer krocktestas) och att tillverkaren deklarerat vilka egenskaper den har. Trafikverket beslutar sedan om produkten får användas, och under vilka förutsättningar. Beslutet är alltid knutet till en bestämd produkt från en bestämd tillverkare, ofta i ett bestämt utförande.

Listan är sorterad i grupper: längsgående skyddsanordningar (barriärer), tvärgående skydd (buffertar, nät och TMA), reflexfolie, räckesändar, bullerskärmar och tillbehör. Utöver de enskilda besluten finns ett dokument om Trafikverkets administrativa rutiner för tillåtelse av temporära skyddsanordningar, alltså hur ett nytt beslut kommer till.

Kapacitetsklasserna T2, T3, N2 och H1

Barriärerna i listan är sorterade efter kapacitetsklass, ett mått ur EN 1317-2 på hur kraftig påkörning skyddet klarar att hålla emot. Trafikverket använder fyra klasser för de temporära skydden: T2, T3, N2 och H1. Bokstaven anger vilken grupp i standarden klassen hör till och siffran nivån inom gruppen – ju högre klass, desto kraftigare påkörning är skyddet provat för. Vilken klass som krävs på en viss arbetsplats styrs av TDOK 2012:86, inte av tillåtelsebeslutet.

  • H1 – högst kapacitet i listan, bara ett par produkter
  • N2 – mellanklass, ett dussintal produkter
  • T3 – den klart största gruppen, här finns de flesta betongbarriärerna
  • T2 – den lägsta klassen i listan

W-måttet: arbetsbredden som ersätter buffertzonen

Samma produktnamn kan finnas i flera klasser. Benders Roadblock 650 finns till exempel i T2, T3 och N2, beroende på utförande och längd på uppställningen. Det är därför beslutet, inte produktnamnet, som avgör vad du får göra.

Efter klassen står ett W-värde, W1 till W6 i Trafikverkets lista. Det är arbetsbredden: hur långt skyddet kan flytta sig i sidled när det blir påkört. Ju lägre siffra, desto mindre utrymme behöver du bakom barriären. W-måttet är ingen detalj. När en längsgående barriär används som tvärgående skydd ersätter skyddsanordningens arbetsbredd buffertzonen (det tomma säkerhetsutrymmet mellan skydd och arbetsplats). Barriären ska då vinklas ut från trafiken med högst 1:10, och utvinklingen får börja först efter förankringslängden.

Dokumentationen som ska finnas på arbetsplatsen

Ett tillåtelsebeslut räcker inte i sig. Trafikverkets webbinarium om TDOK 2012:86 version 5 räknar upp vad dokumentationen för en längsgående skyddsanordning minst ska innehålla. Det är den informationen skyddsanordningsansvarig ska kunna läsa ut och visa upp.

  • Kapacitetsklass och arbetsbredd (W-mått)
  • Minsta längd för att full skyddsfunktion ska uppnås
  • Inledande och avslutande längd samt förankringslängder
  • Avsedda start- och slutelement och hur förankringen görs
  • Snäva kurvradier och påkörningsvinkel
  • Om och hur element av olika längd får blandas i samma uppställning
  • Godkända underlag, lyftpunkter och rekommenderad lyftutrustning
  • Underhåll, kontroll och skötsel, samt vad som ska göras vid misstänkt skada
  • Var identifieringsmärkningen sitter – barriären ska vara märkt med ägare eller produktnamn

Godkänd-TMA-listan och matrisen för barriärer

För TMA gäller motsvarande: all dokumentation och alla anvisningar, inklusive skötsel och serviceintervall, ska följas, dokumenteras och finnas i fordonet.

Utöver besluten publicerar Trafikverket två sammanställningar på sidan Skyddsanordningar och annan säkerhet: en matris över temporära längsgående skyddsanordningar som bedöms uppfylla trafiksäkerhetskraven, och en förteckning över energiupptagande skydd som får monteras på fordon eller dras som efterfordon – i praktiken listan över godkända TMA. Skyddsfordon på skyddsklassade vägar ska vara utrustade med TMA, så för TMA-förare är den listan det första att kontrollera.

Vad betyder det för dig

Är du skyddsanordningsansvarig (APV 2.3) är det här kärnan i din roll: du ska veta att produkten har ett beslut, att klassen och W-måttet stämmer med TA-planen, och att monteringsanvisningen och dokumentationen finns på plats och följs. Trafikverkets kompetensplan för APV 2.3 har ett eget kunskapsområde som heter Dokumentation, med CE-märkning, tillåtelsebeslut, monteringsanvisningar och dokumentation som ska finnas på arbetsplatsen. Kapacitets- och arbetsbreddsklasser ligger under området längsgående skyddsanordningar. Klarsignals förberedelsekurs APV 2.3 går igenom detta inför Trafikverkets prov.

Vanliga frågor om tillåtelsebeslut

Räcker det att barriären är CE-märkt? Nej. CE-märkningen visar att produkten är provad enligt standarden, men Trafikverkets system bygger på att det dessutom finns ett tillåtelsebeslut för just den produkten. Kompetensplanen för 2.3 listar CE-märkning och tillåtelsebeslut som två skilda saker du ska kunna.

Hur vet jag att beslutet fortfarande gäller? Sidan har en egen rubrik för senast uppdaterade beslut. Kontrollera datumet på PDF:en och att produkten fortfarande finns med i listan.

Gäller besluten på kommunala gator? Besluten är Trafikverkets och gäller det statliga vägnätet. Andra väghållare kan ha egna regler eller hänvisa till Trafikverkets.

Vad är skillnaden mellan T3 W2 och T3 W4? Samma kapacitetsklass, men olika arbetsbredd. W2-barriären behöver mindre utrymme bakom sig vid en påkörning.

Källor

Uppgifterna ovan är hämtade från Trafikverkets egna sidor och dokument, kontrollerade 16 september 2026.

  • Trafikverket, Tillåtelsebeslut om temporär vägutrustning (uppdaterad 2026-09-01): bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Arbetsmiljo-och-sakerhet/Arbete-pa-vag/beslut/
  • Trafikverket, Skyddsanordningar och annan säkerhet vid vägarbete: bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Arbetsmiljo-och-sakerhet/Arbete-pa-vag/Skyddsanordningar-och-annan-sakerhet/
  • Trafikverket, Information om TDOK 2012:86 version 5 (webbinarium, pdf): bransch.trafikverket.se/contentassets/ae2730ccb11d46158bb7e1192a8a7199/information-om-tdok-2012_86-trvk-apv-trafikverkets-tekniska-krav-for-arbete-pa-vag-version-5.pdf
  • Trafikverket, Kompetensplan APV 2.3 (pdf): bransch.trafikverket.se/contentassets/235d411162f840dab3bb2f4882cbb12a/kompetensplan-apv-2.3.pdf

Redo att gå vidare?

Förberedelsekurs APV 2.3 →

Om texten

Klarsignals redaktion

Vi bygger och underhåller Klarsignals APV-utbildningar. Artiklarna skrivs mot Trafikverkets kompetenskrav i TDOK 2018:0371 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och uppdateras när regelverket ändras. Hittar du ett fel — hör av dig, vi rättar och skriver ut datumet.

Om Klarsignal·Rapportera ett fel